Början & Slutet

Varför tänker man mer när man e onykter? varför kommer alla minnen krypandes när man e onykter?
Jag minns och jag saknar varenda eviga jävla minut så längtar o saknar jag. Alla minnen kommer krypandes som en kall kår längst ryggraden. Jag vill inte minnas dig, jag vill glömma men samtidig vill jag ha dig här, i mitt hjärta och mina tankar. Du stärker mig samtidigt som du gör mig svag, oändligt svag. Ja kan inte sluta.
du är, eller var som en drog. En drog som jag andades varje dag varje minut varje sekund. En drog som jag för tillfället bara kan minnas för jag är avvänjd. Men minnena är tillräckligt starka för att jag ska kunna komma ihåg hur du kändes. Hur du kändes, luktade och såg ut. Minnen sviker inte... Bara verkligheten.
Jag känner dig som din själ, två liv som går pararellt
Samma förflutna fett lika på alla sätt.
Tankarna bygger på illusionen av lycka.
Drömmar om framtiden som får nutiden att hyckla.
Du fick mig att tveka på min princip om att aldrig ge någon min tillit.
Du visade mig hopp när glöden slocknade. Du gav mig en anledning att förbli den jag är.
Du visade mig innerbörden av av ordet tillhörighet. Lova mig trohet och evig respekt så ger jag dig allt jag har plus att som du ber om.
Kan inte andas, paniken smyger sig på när jag skriker på gud efter nåd.

Jag känner dig som din själ, två liv som går pararellt
Samma förflutna fett lika på alla sätt.
Tankarna bygger på illusionen av lycka.
Drömmar om framtiden som får nutiden att hyckla.
Du fick mig att tveka på min princip om att aldrig ge någon min tillit.
Du visade mig hopp när glöden slocknade. Du gav mig en anledning att förbli den jag är.
Du visade mig innerbörden av av ordet tillhörighet. Lova mig trohet och evig respekt så ger jag dig allt jag har plus att som du ber om.
Kan inte andas, paniken smyger sig på när jag skriker på gud efter nåd.
/J

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0